Test

Utredning och behandling

1. Initial utredning som kan göras av primärvården

Anamnes:
  • IPSS frågeformulär
  • Sjukdomshistoria
  • Mediciner 
Status:
  • Kroppsundersökning och rektal palpation av prostatan

Urinprov:
  • Urinsticka, urinodling med resistensbestämning. 

Blodprov:
  • Hb, S-kreatinin och S-PSA

Tidsmiktion:
  • Registrering av den tid det tar att tömma den första decilitern urin, d v s antal sekunder för 1 dl. Patienten utför mätningen själv. 

Miktionslista:
  • Tidpunkten för varje blåstömning liksom urinvolymen vid varje tömning noteras så att man får överblick över frekvens, fördelning över dygnet, enskilda tömningsvolymer, genomsnittlig tömningsvolym och dygnsvolym.
  • Miktionslistan förs under en viss tidsperiod, t ex två dygn.
Mätning av residualurin:
  • Motsvarar volymen kvarvarande urin omedelbart efter ett försök till fullständig blåstömning. Bestämningen görs med hjälp av ultraljud eller genom kateterisering.

2. Undersökningar som görs hos urolog

Flödesmätning:
  • Mätning av flödeshastigheten.

Eventuell urodynamik:
  • Cystometri mätning av urinblåsans tryck vid påfyllnad och tryckflödesmätning mätning av urinblåsans tryck vid miktion. Denna undersökning görs av patienter med neurologiska sjukdomar.

Transrektalt ultraljud

Behandlingsalternativ

Det finns flera olika former av behandling mot prostataförstoring, beroende på hur allvarliga symtomen är.

Vid lättare besvär kan man ofta välja att vänta med behandling och bara övervaka om problemen avtar av egen kraft eller om behandling krävs. Vid allvarligare symtom kan man antingen försöka minska prostatans storlek med hjälp av läkemedel eller avlägsna prostatan genom ett kirurgiskt ingrepp.

Ibland kan läkaren rekommendera tillfällig eller kontinuerlig användning av tappningskateter för att lindra symtomen. Det är ett bra alternativ eftersom blåsan töms helt och hållet – om du till exempel kateteriserar innan du går och lägger dig på kvällen, behöver du inte vakna för att gå på toaletten mitt i natten.

Du slipper också känslan av att behöva tömma blåsan, men inte kunna göra det snabbt och enkelt på egen hand i ditt eget badrum. Eftersom blåsan töms helt och hållet slipper du dessutom oroa dig för läckage.
Kvarkatetrar och intermittenta tappningskatetrar

Kvarkateter och intermittent tappningskateter

Det finns två olika typer av katetrar, kvarkateter (KAD) och intermittent tappningskateter. Kvarkatetern lämnas kvar i kroppen under längre perioder i sträck. Det finns tillfällen då kvarkateter är lämpligt, men många gånger kan kvarkateteranvändning leda till läckage och komplikationer, som inflammation, urinvägsinfektion, blåssten och urinrörsförträngning.

En intermittent tappningskateter förs in i urinröret varje gång blåsan ska tömmas och dras ut igen direkt efteråt. Det påminner om det naturliga sättet att tömma blåsan regelbundet och mellan tömningarna kan kontinensen upprätthållas. Katetrar för engångsbruk är också lämpliga att använda medan man väntar på att ett läkemedel ska få effekt eller inför en operation.

Tappningskatetrar kan ha mycket positiv inverkan på livskvaliteten. Att använda tappningskateter vid blåstömningsbesvär kan påverka ditt sexliv på ett positivt sätt i och med att du slipper oroa dig för läckage på grund av dina blåstömningsbesvär.

Dela