Problem med att tömma blåsan Problem med att tömma blåsan

Vad är urinretention?

Om du har svårigheter med att tömma urinblåsan eller inte kan tömma den helt tom, kallas detta urinretention. Även om det kan kännas oroande, är det vanligare än du kanske tror. Som man är det mer sannolikt att du drabbas av någon typ av retention med stigande ålder  (1 av 70 män över 70 år) men det finns en rad effektiva behandlingar tillgängliga. 

Urinretention - symtom och orsaker

Även om urinretention i allmänhet betecknas av oförmåga eller svårighet att tömma urinblåsan, kan symtomen och orsakerna variera beroende på vilken typ av urinretention du har. Man delar i allmänhet upp dem i akut urinretention och kronisk urinretention.

Typer av urinretention

Akut urinretention

Om du plötsligt drabbas av att inte kunna tömma blåsan brukar det betyda att du har ett annat tillstånd som kan kräva behandling. Det kan orsakas av:

• Obstruktion/hinder i urinblåsan eller urinröret (genom vilket urinen rinner ut).
• En störning av sensorisk information i nervsystemet (t.ex. ryggmärgs- eller nervskada).
• Svullnad i urinblåsan (t.ex. genom att behovet att tömma blåsan undertryckts under en lång tid).

Förutom en tydlig och plötslig oförmåga att tömma urinblåsan, får personer med akut urinretention vanligtvis en svullen buk.

Komplikationer vid obehandlad urinretention kan vara blåsskador och kronisk njursvikt. 

Kronisk urinretention

Kronisk urinretention är, liksom akut retention, vanligtvis orsakad av ett annat tillstånd som kräver behandling. Detta kan vara:

• En blockering i urinröret
• En försvagad blåsmuskel
• Ett neurologiskt problem
• Biverkningen av ett läkemedel

Symtomen kan vara förvirrande, för även om du kanske kan kissa kan du ha problem med att komma igång eller tömma urinblåsan helt. Du kan behöva kissa ofta; du kan känna ett akut behov av att kissa men det kommer inte mycket när du väl kommer till toaletten; eller så kanske du känner att du fortfarande måste gå efter att du har kissat klart. Samtidigt kan du också droppa urin mellan turerna till toaletten på grund av en överfull blåsa (överrinningsinkontinens).

På grund av dessa förvirrande symtom diagnostiseras kronisk urinretention ganska ofta som överaktiv blåsa eller trängningsinkontinens. Detta är allvarligt, eftersom behandlingen för överaktivitet i grunden är att "lugna ner blåsan" med läkemedel - vilket ökar retentionsnivån.

På din vårdcentral eller urologmottagning kan man använda ultraljud och mäta kvarvarande urin efter kateterisering för att vara säker på att du inte har urinretention. Komplikationer vid obehandlad kronisk retention kan vara urinvägsinfektioner, blåsskador, inkontinens och kronisk njursvikt.

Urinretention -  behandling

Oavsett om du drabbas av akut eller kronisk urinretention är den vanligaste behandlingen att tömma urinblåsan med hjälp av en kateter. Samtidigt behandlar man den bakomliggande orsaken.

Den goda nyheten är om läckaget beror på retention eller inkontinens, kan du snabbt och enkelt få hjälp genom  självkateterisering. Självkateterisering med LoFric hjälper dig att säkerställa att urinblåsan töms helt tom, vilket förhindrar en överfull blåsa och läckage och de hälsoproblem som den kan orsaka.