Vad är ryggmärgsbråck?
Spina bifida är ett samlingsnamn på medfödda besvär där ryggraden inte är helt sluten. Skadan uppkommer på fostret under den första graviditetsmånaden. Den vanligaste typen av spina bifida är ryggmärgsbråck (myelomeningocele), en neuralrörsavvikelse som innebär att benen i ryggraden inte utvecklas helt. Det gör att ryggmärgen och de omgivande vävnaderna buktar och sticker upp ur barnets rygg.
Det kan även förekomma bristande funktion i själva ryggmärgen och nervrötterna. Bråcket kan förekomma var som helst utmed ryggraden, från nacken till korsbenet och svanskotorna, men är oftast beläget i ländregionen. Kirurgisk slutning av spina bifida görs så snart som möjligt, helst under det första levnadsdygnet.
Hur påverkar ryggmärgsbråck urinblåsan och tarmen?
Hos 90 % av alla patienter med ryggmärgsbråck rubbas nervfunktionen till urinblåsan, eftersom nervimpulserna inte når fram på normalt sätt. De flesta med ryggmärgsbråck har en viss påverkan på tarmkontrollen också. De nedsatta signalerna leder också till försvagade muskler med förlamning och nedsatt rörlighet, domningar, dålig cirkulation i benen och högre risk för benbrott.
Påverkan på urinblåsan
Om ryggmärgsskadan inte är total förekommer viss förlust av viljans förmåga att styra musklerna, men vissa signaler kan ändå nå fram. Detta möjliggör RIK (Ren Intermittent Kateterisering) som alternativ för blåstömning. Denna terapi kan vara en bra lösning för att få ett längre, friskare och självständigare liv. Läs mer om det här.
Påverkan på tarmen
Ryggmärgsskadan kan orsaka en försämrad kontroll över tarm- och sfinktermusklerna, vilket kan leda till avföringskontinens, och minskade tarmrörelser kan orsaka förstoppning. Det är vanligt att uppleva både förstoppning och avföringsläckage. Tarmirrigering kan vara ett alternativ för att ta kontroll över tarmen. Läs mer om det här.
Mer information
USA-baserade Spina Bifida Association är inriktad på att hjälpa barn och vuxna som lever med ryggmärgsbråck. Webbplatsen erbjuder stöd, utbildningsmaterial, information om förebyggande och sätt att engagera sig.
-
Blås- och tarmdysfunktion
Vad är blås- och tarmdysfunktion och hur påverkar de varandra? I många fall samexisterar blås- och tarmsymtom sida vid sida och interagerar. Här utforskar vi varför.
-
Ren Intermittent Kateterisering med en treåring
Evie och hennes mamma delar med sig av sin berättelse om hur det var att börja med RIK redan som litet barn.
-
Barn och tarmirrigering
Hur fungerar tarmirrigering för barn? Här utforskar vi hur och när man kan börja med TAI för barn.
-
Barns blåshälsa
Barn kommer att behöva använda en kateter för att kissa om de inte kan göra det själva. Här går vi igenom alternativen.
För vårdpersonal
-
Att lära ut Ren Intermittent Kateterisering (RIK)
key:global.content-type: Kurs
I den här kursen får du grunderna för att lära ut RIK. Du kommer lära dig om urinblåsans funktion, urinvägarnas anatomi och fysiologi, behandlingsalternativ vid ofullständig blåstömning och ett webbinarie där du får grundläggande informationen hur du lär ut RIK och varför valet av rätt kateter är viktigt.
-
Tarmdysfunktion hos barn – webbinarium
key:global.content-type: Webbinarie
Bev Collins, Specialistsjuksköterska, Wellspect, berättar för dig om skador hos barn som kan leda till tarmdysfunktion.
-
Scientific review of transanal irrigation in children
key:global.content-type: Artiklar
Bowel problems in children are common, up to 29% of children can be affected by functional constipation and functional fecal incontinence.
-
Pediatric study with Navina Irrigation System
key:global.content-type: Artiklar
In this science article a combined retrospective and cross-sectional survey study investigates chronic idiopathic constipation in children and bowel regimen with bowel irrigation, also called transanal irrigation (TAI).
