Att komma igång – tips och råd

Följande tips och råd kommer att göra det lättare att börja med ren intermittent katetersiering. Vi tackar Gunilla Tibbelin vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Lund för dessa.

Anpassa dig efter barnet

Barn med ryggmärgsskador kan ha försämrad motorisk funktion och känsel. Då är det viktigt att miljön och utrustningen för kateteriseringen anpassas efter barnets förutsättningar. Sitt stadigt och säkert. Barnets händer bör vara fria så att barnet kan hjälpa till. 

Se till att ni har gott om tid för kateteriseringen så att inte barnet riskerar att ge upp på grund av tidspressen. Det är viktigt att barnet är välbekant med rutinen och medveten om vad han eller hon själv har för uppgift. 

Kom också ihåg att arbetsställningen ska vara bekväm även för mamma och pappa! Övning ger färdighet och det kommer att bli enklare.

Ha tålamod

Det tar tid att lära ett barn att kissa med hjälp av en tappningskateter. Uppmuntra barnet att själv ta aktiv del i blåstömningen så tidigt som möjligt. Var lugn och metodisk och låt det ske på barnets egna villkor.

Låt barnet delta

När barnet är cirka 1–2 år gammalt börjar det, som för alla barn, bli dags att börja gå på pottan eller toaletten. Det är enklare, både att tömma blåsan och att låta barnet delta aktivt i kateteriseringen, om barnet sitter upp. 

Ta vara på barnets naturliga nyfikenhet. Låt barnet hämta katetern, öppna förpackningen och kanske till och med vara med och dra ut katetern när tömningen är klar. Om barnet har en docka med ett ”kissehål”, kan han eller hon öva upp sin fingerfärdighet med den hala katetern genom att kateterisera dockan. 

Ditt barn kommer att tycka att ren intermittent kateterisering är någonting helt naturligt om du uppmuntrar honom eller henne att själv medverka så tidigt som möjligt. Det kan också bidra till bättre självkänsla och ökat oberoende senare i livet.

Integritet

Det är viktigt att ditt barn förstår att blåstömning är något man gör i avskildhet som på en toalett. Du bör därför så tidigt som möjligt lära barnet att utföra kateteriseringen i badrummet. När ditt barn börjar skolan, se till att skolan ställer in ett extra skåp på en av toaletterna, där barnet kan förvara sina katetrar och annat som underlättar kateteriseringen.

Tidsplanera kateteriseringen

Det underlättar om det går att komma på knep för att barnet själv ska komma ihåg när det är dags att kateterisera. Försök att inte tjata på barnet. I längden kan det ha motsatt effekt. 

Det är viktigt att barnets tömningstider passar in i barnets liv och rutiner. Kanske passar det bra att göra det i samband med någon annan aktivitet, till exempel vid måltider och mellanmål. Många barn använder sin mobiltelefon för att få påminnelser. I skolan bör kateteriseringen planeras så att det passar in i barnets schema. Barnet bör alltid ha tidsplaneringen för kateterisering nära till hands. 

I så stor utsträckning som möjligt är det bra att låta barnet själv ta ansvar för sin kateterisering. Om barnet har assistenter som alltid påminner när det är dags för tömning kan det få motsatt effekt. Barnet behöver lära sig att lita på sin egen förmåga, inte förlita sig på ständiga påminnelser. 

Det finns stunder som kommer att upplevas utmanande. Men när du märker att ditt barn stärks i sin tro på sig själv känns det väl värt besväret. För ditt barn innebär det styrkan att veta att han eller hon kan klara av sina toalettbesök själv, följa med en kompis hem efter skolan, sova över eller till och med sova i tält utan att behöva oroa sig. Detta leder också till att ditt barn får bättre självkänsla och ökat självförtroende.