Varje år drabbas mellan 250 000 och 500 000 människor runt om i världen av en ryggmärgsskada enligt World Health Organization (2013). I Sverige får cirka 150 personer per år en ryggmärgsskada på grund av olyckor; till exempel bilolycka, fallolycka eller våld mot rygg eller nacke. Ungefär lika många personer drabbas av ryggmärgsskada på grund av sjukdom såsom infektion, blödning eller tumör. I Sverige lever knappt 6 000 personer med en ryggmärgsskada. Man kan också födas med en ryggmärgsskada.
Påverkan av blåsan
Om ryggmärgen skadas försämras signalernas förmåga att nå till och från hjärnan via ryggmärgen, vilket bland annat ger upphov till blåstömningsbesvär.
Graden av förlamning beror på var skadan är lokaliserad samt hur mycket av ryggmärgen som är förstörd. Ju högre upp i ryggmärgen skadan sitter, desto fler muskler berörs. Vid paraplegi är ryggmärgen så skadad att benen påverkas. Vid tetraplegi påverkas både armar och ben.
Ryggmärgen kan vara helt skadad och då talar vi om en komplett ryggmärgsskada, eller delvis satt ur funktion, vilket leder till en inkomplett ryggmärgsskada. Vid komplett skada kan inga signaler nå fram eller tillbaka, vilket innebär att all känsel och rörelseförmåga är borta nedanför skadan. Om skadan inte är komplett förekommer viss förlust av viljans förmåga att styra musklerna, men vissa signaler kan nå fram.
Placering av skadan
Skadans anatomiska placering är avgörande för vilken typ av blåsbesvär du drabbas av. En skada som anatomiskt är placerad högre upp än ländryggens övre del (kota TH12/L1) kan orsaka ett tillstånd som kallas detrusor-sfinkter-dyssynergi. Det innebär ett tillstånd där ett reflexcentrum tar över när den centrala nervstyrningen upphört att fungera, vilket leder till att ett myller av impulser skickas via blåsan och slutmuskeln. Resultatet blir att blåsan och slutmuskeln motarbetar varandra. Detta kan vara farligt, eftersom det ger högt tryck i blåsan, vilket kan leda till ett återflöde av urin och skador på njurarna. Det ökar dessutom risken för infektioner och inkontinens.
Den primära behandlingsmetoden är att minska trycket i blåsan med hjälp av läkemedel samt att tömma blåsan med metoden Ren Intermittent Kateterisering (RIK).
Om ryggmärgsskadan sitter inom eller lägre än (kota TH12/L1) förloras muskeltonus i blåsan (underaktiv blåsa) och slutmuskeln. Förbindelsen med centrala nervsystemet är bruten. Det medför förlust av reflexbågen mellan urinblåsan och ryggmärgen.
Skador nedanför detta reflexcentrum påverkar några eller samtliga nerver i detta område, beroende på typen av lesion. Om samtliga nervrötter påverkas medför det att varken blåsa eller slutmuskel kan dra ihop sig (akontraktil detrusor och sfinkter). Det vanligaste är dock att skadan inte är total. Då påverkas endast vissa nervtrådar och delar av funktionen kvarstår. Exempelvis kan kroppen då registrera att blåsan fylls men inte aktivera blåsan och/eller slutmuskeln.
Behandlingen är att förhindra komplikationer som resturin, urinvägsinfektion och inkontinens. Den primära behandlingsmetoden är Ren Intermittent Kateterisering.
Det är inte förrän helt nyligen som vårdpersonal börjat lägga märke till kopplingen mellan blås- och tarmdysfunktion.
Påverkan är enorm för människor med neurologiska sjukdomar som Multipel Skleros (MS), ryggmärgsskada (RMS) eller Parkinsons sjukdom. I många fall samexisterar symtomen från urinblåsa och tarm, sida vid sida och interagerar. Det är dags att skaffa en mer holistisk syn på problemen - för patienternas skull.
Patienter och Vårdpersonal - ställer ni rätt frågor?
Men det finns utmaningar - för både patienterna och vårdpersonalen, för att hitta en helhetssyn och därmed bättre vård och livskvalitet vid blås- och tarmdysfunktion.
Vi har samlat berättelser från människor med blås- och tarmdysfunktion som hör ihop med deras neurologiska diagnos, vars liv har blivit avsevärt bättre när urinblåsa och tarm har behandlats tillsammans. Vi går igenom de terapier som hjälper till att förbättra livet för dem med blås- och tarmdysfunktion, så att både patienter och vårdpersonal får en bättre livskvalitet.
asia-spinalinjury.org
American Spinal Injury Association har mängder av information, länkar, nyheter och sociala evenemang för dig som är ryggmärgsskadad. På engelska.
dlf.org.uk
Du hittar gott om råd och hjälp för olika produkter för både patienter och sjukvårdspersonal på Disabled Living Foundations hemsida. På engelska.
escif.org
European Spinal Cord Injury Federation är en organisation som representerar trettio nationella organisationer från tjugosex olika länder i Europa.
spinalistips.se
Spinalistips har massor av information och råd för alla som har en skada som påverkar motorik och rörlighet, deras vårdare och anhöriga. Här hittar du hundratals tips om vardagliga utmaningar som kan hjälpa patienterna till bättre livskvalitet.
