Ren Intermittent Kateterisering och Transanal Irrigering kan hjälpa patienter med bäckenbottendysfunktion

Bäckenbottendysfunktion är vanligt, men det är sällan något man pratar om. Bäckenbottenproblem som leder till urin- och/eller avföringsinkontinens upplevs som både mycket genant och tabubelagt, i större utsträckning än andra medicinska tillstånd. Att inte prata om problemen kan leda till social isolering som har en betydande inverkan på välbefinnandet. Därför är det viktigt att diskutera både blås- och tarmproblem med patienterna. I den här artikeln kan du lära dig mer om grundläggande bäckenbottenanatomi och få en beskrivning av symtom och olika behandlingsalternativ, som kan laddas ner och delas ut till dina patienter.

Bäckenbottendysfunktion – hur du hanterar dina blås- och tarmsymtom

Bäckenbottens huvudsakliga funktion är att stödja blåsan, urinröret, slidan, livmodern, tarmen, ändtarmen och anus. Av olika anledningar kan musklerna i bäckenbotten försvagas eller skadas och orsaka dysfunktion i bäckenbotten. Bäckenbottendysfunktion är en samling olika tillstånd som hör ihop med en oförmåga att korrekt slappna av och/eller samordna dina bäckenbottenmuskler. Det påverkar vanligtvis blåsan och tarmen med symtom som:

  • täta urinträngningar
  • urgency  - måste rusa för att hinna till toaletten 
  • urin- eller avföringsläckage
  • svårigheter att tömma blåsan eller tarmen

Urinblåsan och tarmen är nära besläktade och kan påverka varandra. Om du har förstoppning kan kan det medföra att det blir svårare att helt tömma blåsan.

 

Bäckenorganprolaps är när ett eller flera organ i lilla bäckenets förlorar sitt stöd och börjar bukta ner mot eller ut ur slid/ändtarmsöppninggen.

Cystocele uppstår när stödjande vävnad runt urinblåsan och vaginalväggen försvagas och tänjs ut, vilket gör att blåsan kan skjuta vaginans främre vägg bakåt

Rectocele är när ändtarmen buktar mot den bakre vaginala väggen som gör att avföring fastnar och det blir svårt att tömma tarmen.

Kvinnlig anatomi: Den första bilden visar en frisk bäckenbotten som stöder urinblåsan, livmodern och tarmen, och den andra bilden visar en försvagad bäckenbotten som gör att organen rör sig eller glider ur sitt normala läge.

Manlig anatomi: Den första bilden visar en frisk bäckenbotten som stöder urinblåsan och tarmen, och den andra bilden en försvagad bäckenbotten som får organen att röra sig eller glida ur sitt normala läge.

Tala med din läkare

Ett bra sätt att beskriva dina symtom är att använda en miktions och/eller tarmdagbok och förbereda dig för ditt besök genom att svara på följande frågor:

  • Hur många gånger tömmer du blåsan dagligen?
  • Känner du att du tömmer blåsan helt tom varje gång?
  • Hur många gånger per dag/vecka tömmer du tarmen?
  • Känner du att du tömmer tarmen helt tom varje gång?
  • Begränsar dina problem med urinblåsan/tarmen dina dagliga aktiviteter?
  • Hjälper du till att tömma t.ex. med fingret, trycka på, ändra position på toaletten?
  • Upplever du någon smärta till exempel under sexuell aktivitet?

Kom ihåg att ha en lista över dina mediciner till hands, eftersom dessa kan påverka urinblåsan och tarmen.

Hur behandlar man bäckenbottensymtom?

Initiala behandlingar är livsstilsförändringar, sjukgymnastik och/eller biofeedback.

Bäckenbottensymtom som en överaktiv blåsa eller ofullständig tömning av tarmen fortsätter vanligtvis eller blir värre om de inte hanteras. Istället för att leva med smärta och obehag kan du förbättra din livskvalitet  genom att använda hjälpmedel för att tömma urinblåsan och tarmen, som Ren Intermittent Kateterisering och tarmirrigering.

Ren Intermittent Kateterisering (RIK) är ett behandlingsalternativ när du har:

  • Oförmåga att tömma blåsan (urinretention)
  • Ofullständig tömning av blåsan
  • Mycket långsamt eller svag stråle
  • Problem med urinvägsinfektioner till följd av ofullständig tömning av urinblåsan

Ren Intermittent Kateterisering anses vara det bästa alternativet för att tömma blåsan när det inte fungerar med normal tömning. Din läkare eller sjuksköterska kommer att visa dig hur RIK-processen fungerar och det innebär att man för in en kateter i urinblåsan för att tömma urinen. Du gör detta regelbundet, ofta 4-6 gånger om dagen. Genom att hålla dig till ditt schema kan du minska läckage, infektioner och minska risken för skador på blåsan.

Tarmirrigering, även kallad transanal irrigering (TAI), är ett behandlingsalternativ när du har:

  • avföringsläckage eller rädsla för läckage
  • en känsla av att något är kvar och har ett behov att försöka tömma tarmen ofta
  • behöver använda fingrarna för att hjälpa till att tömma
  • har svårigheter att påbörja eller avsluta tömningen och behöver anstränga dig för mycket
  • Använder mini-lavemang med laxermedel varje dag och du inte mår bra av det

Tarmirrigering är ett sätt att hjälpa tarmen tömmas genom att pumpa in vatten via rektum. Vattnet hjälper till att tömma ändtarmen. Din läkare eller sjuksköterska kommer att visa hur du skall göra och ge dig råd om hur mycket vatten du behöver och hur ofta du ska använda det beroende på dina tarmproblem. När en rutin är etablerad kan du minska risken för läckage, ta kontroll över när och var du ska tömma tarmen och minska känslan av ofullständig tömning.

Ämnen