Officially CPD certified learning materials

Go to wellspect.com


Avföringsinkontinens

Avföringsinkontinens är det symtom som rankas som det mest besvärande för patienten. Avföringsinkontinens är också det mest underrapporterade på grund av att ämnet är tabubelagt och svårt för patienten att prata om.

Det finns olika rapporter om prevalens med variationer från 0,4 till 18 % av befolkningen. En högre prevalens förekommer ibland hos kvinnor och observeras ofta hos äldre, vilket kan bero på i första hand de anatomiska skillnaderna mellan könen och i andra hand på grund av faktorer förknippade med åldrande.

Definition och klassificeringar

Definitionen av avföringsinkontinens är ofrivillig avgång av gas, lös eller fast avföring som för individen ger sociala problem eller problem med hygienen som upplevs besvärande.
Det finns 3 klassificeringar av symtom på avföringsinkontinens ;

  1. passiv inkontinens: definieras som ofrivillig tarmtömning utan tidigare känsla av trängning eller behov av avföring,
  2. trängningsinkontinens: definieras som ofrivillig tömning av tarmen trots försök att hålla kvar avföringen,
  3. blandinkontinens: definieras som både passiva och trängande symtom.

Bedömning, diagnos och behandling av avföringsinkontinens behöver anpassas till varje enskild person.

Behandla avföringsinkontinens

Vätska och diet

Tarmskötsel med hjälp av livsstilsförändringar och läkemedel är de första behandlingsstegen. För att uppnå en effektiv behandling krävs både läkemedelsföljsamhet och även förändringar av livsstil samt att man förstår och accepterar behandlingen.

Därefter ska behandlingar erbjudas i enlighet med tarmskötselpyramiden:

AID0054349

Behandling med läkemedel

Behandling med läkemedel, inklusive orala preparat och suppositorier, har uppvisat låga svarsfrekvenser, 20–40 %, i randomiserade kliniska prövningar med symtombaserade primära effektmått.

Transanal irrigering

Transanal irrigering är en bra behandling för vissa för att hantera avföringsinkontinens och har visat sig förbättra såväl symtomen som livskvalitet och socialt liv, och den eliminerar behovet av mer invasiva behandlingar. 

Läs mer om transanal irrigering (TAI).

Sakral nervstimulering och kirurgisk behandling

Neuromodulering som till exempel sakral nervstimulering (SNS) har rapporterats minska symtomen med 50 % för avföringsinkontinens hos cirka 67 till 100 % av patienterna i kliniska studier. Denna behandling kanske inte erbjuds i alla regioner. Om denna behandling inte finns tillgänglig eller inte är lämplig kan patienten bedömas av specialistkirurg för att överväga en stomi för att hantera sina symtom.

Ytterligare strategier för hantering

Målet med tarmskötsel är att reducera antalet episoder med avföringsinkontinens och förbättra livskvaliteten. Trots de många olika behandlingsalternativen uppnår många patienter inte en betydande och långsiktig minskning av antalet episoder med avföringsinkontinens. Detta innebär att många patienter fortfarande måste använda inkontinensskydd, analpluggar och barriärkrämer för att hantera sina symtom. Inkontinensskydd/blöjor används för att hindra avföring från att smutsa ner kläder eller sängkläder etc.

Det finns ingen produkt som hindrar avföringen från att skada ytterhuden vid läckage, och därför måste den som har råkat ut för avföringsläckage byta skyddet och rengöra huden noggrant snarast möjligt.

En analplugg är en passiv barriär för att förhindra avföringsinkontinens som ger omedelbara resultat. Den kan vara en egen, fristående behandling eller användas tillsammans med andra behandlingar som till exempel biofeedback, förändringar av diet och/eller användningen av läkemedel. Skillnaden mellan analpluggar och inkontinensskydd är att analpluggar är mer invasiva, men har den fördelen att de ger bättre luktkontroll och minskade potentiella hudproblem. Det kan vara så att en barriärkräm också krävs för att förhindra ytterligare skador på den känsliga huden.

Ladda ner ytterligare material

Ämnen